Det läggs mycket fokus på hur man bäst pluggar för ett prov, och vad bästa sättet är att lära in material som finns i en kurs men jag hävdar att det finns en viktig fråga man som student behöver kunna svara på först.
"Varför studerar jag det här programmet eller den här kursen?"
Nätverkstekniksprogrammet särskilt är väldigt fokuserad på mycket praktisk kunskap, som t.ex. konfiguration av servrar, routrar och switchar. Givetvis är detta nödvänding kunskap - att förstå vilka kommandon som finns var och hur syntaxen ser ut - men utan den djupare förståelsen om hur sakerna faktiskt fungerar i grunden är muskelminnet inte värt mycket.
Om du inte förstår hur det fungerar kan du inte felsöka på ett bra sätt, det blir ett korthus som krashar snabbt när du råkar skriva fel någonstans eller utrustning beter sig underligt som det kan göra ibland på grund av olika externa faktorer. Att memorera kommandon hjälper inte när du sitter på din första tekniska intervju för ett seriöst företag och någon har gett dig en whiteboard penna och bett dig förklara från grunden de steg som sker i en dator från det att du startar den till att en användare surfar till (och når) en valfri hemsida.
Din motivering till programmet bör vara "Jag vill lära mig hur det fungerar". Det kan tyckas att "Jag vill få godkänt på kursen" är samma sak, men det är det inte. Det är i vissa situationer fullt möjligt att plugga "fel" men ändå lyckas få godkänt på en kurs, utan att ha en behållning på längre sikt av kursens innehåll. Om du har "...lära mig hur det fungerar" som motivering kommer godkänt eller högre på kursen att bli ett naturligt resultat, och du klarar också av att föra kunskapen in kurser längre in på programmet.
Ytinlärning fungerar inte på NIT eller DTA då varje kurs är avsiktligt uppbyggd för att utöka din kunskap så att nästa kurs innehåll har någonstans att läggas. CCNA3 kan inte läsas av en student som misslyckats eller struntat i CCNA1 eller CCNA2, därför grunden finns inte där och problemlösning är också omöjlig i en sådan situation. Datastrukturer och algoritmer kan inte läsas av en student som har misslyckats med programmeringskurser, förståelsen för hur logik och abstraktion fungerar finns inte och då blir problemlösning omöjligt.
"Vi utbildar inte tekniker, vi utbildar problemlösare."
När det gäller att genomföra laborationer på NIT (nätverk) och DTA (dataingenjör) programmet är det inte alltid lätt att veta hur man skall börja, eller hur man skall tänka när det är första gången man exponeras för nya saker. Med det sagt tänkte jag försöka få ner mina egna erfarenheter som student på NIT (2015-2018 inkl påbyggnadsår) och nu som lärare om vad som kan vara olika approacher på hur man kan göra.
Något många missar är att dessa båda program är heltids-studier på 100%. Vilket verkligen betyder heltid. NIT är idag 2-årigt, men är knappast ett lättvikts-program bara för det. Alla deltagare på NIT (både klasskamrater när jag läste och studenter jag sett under åren efter) som tog sin högskole- eller kandidatexamen hade en sak gemensamt. De tog sina studier på riktigt allvar. Det här är ditt heltidsjobb, som du investerar din tid i under 2-3 år för att sedan kunna ha en stabil grund på att bygga resten av ditt arbetsliv.
Viktigt att tänka på dock, det som funkar för en person är inte nödvändigtvis en garanterat bra lösning för alla - och det absolut bästa sättet är att utveckla sin egna stil för att ta till sig kunskapen och kunna lösa problemlösning själv utan steg-för-steg instruktioner. Men jag hoppas att kunna ge dig som läser en push i rätt riktning så kan du förbättra sättet på egen hand!
Lycka till!
-Simon